Allvädersportföljen
MÅLSÄTTNING
Innan man sätter upp ett sparande och börjar investera pengar bör man ha klart för sig vad själva syftet är.
Det blir då både lättare att motivera sig själv att lägga undan mera pengar, och vilken investeringshorisont, exit eller vad man nu väljer att kalla det so man har. Kanske sparar du för att kunna köpa en lägenhet inom 3-5 år. Eller så ser du fram emot att kunna gå i pension 10 år tidigare än gemene man. Både sparbehovet och ditt val av investeringar görs utifrån målet och inom ramen för tidsperioden.
INVESTERINGSHORISONT
Det här är vilket tidsspann du väljer att ha på din investering. Ju kortare investering desto lägre risk bör du ta. En högre risk har möjligheten att jämna ut sig över tid, men på kort sikt kan stora delar av kapitalet minska.
RISK
När du vet hur länge du kan undvara pengarna blir det lättare att bedöma vilken risknivå du bör ta på investeringen. För investeringar över 10 år är aktier ett bra val. Men väljer du enstaka aktier istället för en väl sammansatt portfölj alternativt en aktieindexfond kan ditt kapital svänga rejält och ger inte särskilt bra riskspridning.
INVESTERINGSSTRATEGI
Beroende på sparhorisont och riskvilja är din investeringsstrategi avgörande. För den som vill ha en stabil värdeutveckling utan överraskningar kan man placera sitt kapital i en så kallad all-vädersportfölj. Ray Dalio, en amerikansk legendarisk investerare, har utvecklat en portfölj som har nedan sammansättning.
- 30% Aktier
- 40% Långa räntebärande papper
- 15% Korta räntebärande papper
- 7,5% Guld
- 7,5% Råvaror
AVKASTNING
Utifrån ett amerikanskt perspektiv gav denna portfölj de senaste 30 åren (1984-2013) 9,7% i årlig avkastning, till en väldigt låg risk och med endast fyra förlustår. Medelförlusten var endast 1,9% och det sämsta året var -3.9%. Volatiliteten låg på 7,6%. Går man ännu längre bakåt och tittar från 1972-2013. Då var den årliga avkastningen i snitt på 9,5% med en volatilitet på 7,9%. Det sämsta året gjorde en förlust på -4,2%.
Vi applicerade ovan formula i ett svenskt perspektiv och fick för de senaste 15 åren en snittavkastning på cirka 8%, med reservation för att guldet endast är inräknat 2017.
Utifrån ett amerikanskt perspektiv gav denna portfölj de senaste 30 åren (1984-2013) 9,7% i årlig avkastning, till en väldigt låg risk och med endast fyra förlustår. Medelförlusten var endast 1,9% och det sämsta året var -3.9%. Volatiliteten låg på 7,6%. Går man ännu längre bakåt och tittar från 1972-2013. Då var den årliga avkastningen i snitt på 9,5% med en volatilitet på 7,9%. Det sämsta året gjorde en förlust på -4,2%.
Vi applicerade ovan formula i ett svenskt perspektiv och fick för de senaste 15 åren en snittavkastning på cirka 8%, med reservation för att guldet endast är inräknat 2017.
- 2017: 9%
- 3 år: 8%
- 5 år: 10%
- 10 år: 7%
- 15 år: 8%
I och med ny EU-lagstiftning har alla börshandlade fonder (EFT:er) utgått, så vi hittade ingen 15-årig historik för en dito. Så det riktiga resultatet kan avvika lite. Lägger för sakens skull in det rena guldpriset de senaste 15 åren så får ni bilda er egen uppfattning vilken skillnad det blir. Priset har enligt grafen kontinuerligt stigit och ligger betydligt högre nu än för 15 år sedan. Under 400 dollar per ounce mot för närmare 1300 dollar per ounce nu.
BÖRS VS ALLVÄDERSPORTFÖLJ
8% kanske inte låter speciellt mycket eftersom börsen ger ungefär lika mycket kan man tycka. Den stora skillnaden är risknivån. Börsen kan svänga väldigt mycket och har du otur i början av ditt sparandet och börsens värde halveras kommer det att ta väldigt många år innan portföljen ligger på plus igen. En stabil allvädersportfölj tickar på och ger hyfsad avkastning till låg risk.
Portföljen går också att belåna för att få lite hävstång på innehavet. Men det starkaste argumentet för en allvädersportfölj är att pengarna ligger säkert där oavsett börsklimat eller konjunktur. Man kan sova gott och slipper oroa sig om hur det går för olika företag, och kan helt släppa tänket att gå in varje dag för att se hur kurserna ligger. Istället kan man lägga den tiden på annat till exempel leta efter bra konkursbon eller andra lönsamma affärer.
8% kanske inte låter speciellt mycket eftersom börsen ger ungefär lika mycket kan man tycka. Den stora skillnaden är risknivån. Börsen kan svänga väldigt mycket och har du otur i början av ditt sparandet och börsens värde halveras kommer det att ta väldigt många år innan portföljen ligger på plus igen. En stabil allvädersportfölj tickar på och ger hyfsad avkastning till låg risk.
Portföljen går också att belåna för att få lite hävstång på innehavet. Men det starkaste argumentet för en allvädersportfölj är att pengarna ligger säkert där oavsett börsklimat eller konjunktur. Man kan sova gott och slipper oroa sig om hur det går för olika företag, och kan helt släppa tänket att gå in varje dag för att se hur kurserna ligger. Istället kan man lägga den tiden på annat till exempel leta efter bra konkursbon eller andra lönsamma affärer.
